Idag är jag en boxare i tungvikt!
Det blev operation!
Innan jag skickade iväg min chaufför Magda,
och skrudade mig i operationskläder,
krävde jag att få händerna synad.
Alla sa att de skulle gå!
Jag fick t o m bestämma,
om jag ville vara vaken eller bli sövd.
Jag ville sova!
Jag tycker det är lite ganska behagligt!
Knasigt, jag vet.
Men jag har inte vett att vara nervös,
och rädd när det gäller mig själv!
(bara hos tandläkaren!)
Nu är det stor hand.
Mitt pekfinger är redan förstört, stelt och oböjligt, och fult!
Har för flera år sedan bett och tjatat,
och frågat om det gått att göra något åt fingret.
Nej, har hand sjukgymnasten sagt, jag har trott på det.
Förra året i våras träffade jag en ny sjukgymnast,
hon blev upprörd över att inget blivit gjort med fingret.
Det här är stora fel sa hon, kräv att få komma till ortoped!
Så nu har jag fått hjälp, flera fingrar behöver med tiden åtgärdas.
Och jag har haft jätte stor hjälp av att ha snygga naglar i färg.
Då ser folk inte mina fula artros fingrar,
bara retar upp sig på mina lila färger(!)
