Att borsta tänderna på en chihuahua är svårt.
Ont om utrymme i liten mun,
jag lyckas inte med det.
Så att åka och ta tandsten är självklart för mig.
Jag lider när jag ser deras tänder.
Och jag vill dem bara väl.
Inte alla våra chis som har dåligt tandstatus.
Och Alvas mamma Giggie har bättre tänder än sin dotter.
Alva och Chester är värst.
Nu hann vi inte med Chester idag.
Men har flera som jag ska dit igen med.
Så här ser Alvas mun och tänder ut.
D v s de fåtal tänder som finns kvar.
Det ser blodigt ut men så är det inte. Saliven gör att det ser värre ut än det är.
Inga premolarer (P1- P2- P3- P4) kvar,
och bara en molar (M1- M2- (M3)
Alla 4 hörntänder (C) och några insisiver (I) är allt som finns kvar.
Det är super äckligt, luktar hemskt.
Men nu är de bortagna.
Hon kommer att kunna äta sprecis som vanligt,
och även tugga på smaskiga ben med kycklig på.
Något som är väldigt viktigt för mig.
är att få var med hela tiden med min hund.
Gillar inte att behöva lämna hunden på morgonen
och hämta den på eftermiddagen.(visst ibland måste man)
Är väl medveten om saker och ting kan gå fel.
Att det finns risk med all sorts behandlingen på hunden.
Skulle det hända något med hunden så är jag med.
Här hemma har vi haft "soff dag" i idag.
Och vad är det??
Den gamla soffan i köket har fått flytta.
En ny gammal soffa har tagit över köket.
Hade hellre velat ha denna till säng.
Men det fattades några cm för sängbottnarna.
Det var för smalt.
Den gamla soffan har fått bli sänggavel igen.
Jag älskar dessa gamla soffor! Alva gillar också.
Att var första valp i en uppfödning betyder mycket.
Hon är viktig, i Maj blir hon 10 år.
Och jag är väldigt tacksam att hon inte har någon livmoder kvar.
Sånt kan ju dyka upp när tikarna blir till åren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar