Igår på morgonen snubblade jag över denna oansenliga blomma.
Liten men tillräklig för att göra en glad.
17.30 i går kväll hamnade vi av en slump
vid branden i Vallhov.
Då brann det bara i ett radhus,
men ganska snart tog även grannhuset eld.
Det var hemskt att se hur elden snabbt tog överhand.
Stod bredvid ett äldre par som bodde i ett av husen.
Deras tankar gick till deras källare, där deras katt var.
Kände bara en stor sorg hur snabbt livet kan ändras.
Idag när vi åkte förbi var förödelsen stor.
Tankarna på de som drabbats.
I huset där elden startade fanns ingenting kvar.
Absolut ingenting!
Men i alla sorg över ägodelar
så finns lättnaden att ingen människa blev skadad eller dog.
Det mest vädefulla är livet.
Idag åkte vi mot glädjen.
Glädjen att träffa barnen och deras familjer.
Vi firade två som fyller år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar